måndag 22 mars 2010

Dopklänningen

Min mammas brudklänning...
Den är så vacker och så värdefull!
Vi har aldrig haft en sådan där klänning som vandrat i familjen, generation efter generation. Och mamma hade kanske hoppats på att jag och min syster skulle ha hennes klänning vid våra bröllop, men det skulle nog bli lite svårt ingen av oss har liksom 36 utan snarare... pappas sida :)


Mamma insåg nog detta och så fort Snöflingan hamnade i min mage, sprang mamma först till kemtvätten och sedan till sömerskan... det blev en dopklänning med många detaljer tagna från hennes brudklänning: Västen, puffarna, små prästkragar... så underbar är den, jag är så lycklig över den, TACK MAMMA! Och nu är det lilla Solstrålens tur att njuta av denna.


Nu återstår bara ett problem... Klänning till mitt kommande bröllop?
Tack kära granne för en supertrevligkväll, med många skratt, du är underbar!


Marielle ♥

5 kommentarer:

  1. Vilken bra idé! Att göra om klänningen till dopklänning! Tänk så mycket fina minnen som hör ihop med den nu :)
    Att hitta en bröllopsklänning till dig kommer ju att bli jätteroligt. Det är nog letandet som är det roligaste.
    Kram Annika

    SvaraRadera
  2. Vad kul att din mamma gjorde om sin bröllopsklänning, visst känns det kul att använda en dopklänning som betyder något, mina barn är döpta i en klänning som min mormor har stickat, jag och mina syskon har också använt den.

    Ha en bra dag, kram Rebecca.

    SvaraRadera
  3. Vilken otroligt söt liten klänning! Blev förtjust i de små prästkragarna.

    Kramis/Heléne

    SvaraRadera
  4. Tack för din snälla hälsning hos mig!
    Vilken vacker dopklänning, och så härligt att den är gjord av din mammas klänning!

    SvaraRadera
  5. Herregud, vilken skatt :) Jag får rysningar...vilken fin sak att göra av din mamma! Den är alldeles ljuvlig!

    K R A M // t i n a

    SvaraRadera